|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stationen
var inte bara stationsföre-
ståndarens
arbetsplats utan utgjorde
också bostad för familjen. Familjerna
var ofta stora och ersättningen låg
varför man ofta hade både ko, gris,
höns
och trädgårdsland för att klara
uppehället.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Historik
under
järnvägstiden |
|
|
|
|
|
|
Fastigheten
Tjuls 1:34, belägen i Eskelhem socken, Gotlands län, är
en se-
dan järnvägsepokens
tid bevarad anhalt eller järnvägsstation längs järnvägs-
linjen Romakloster - Klintehamn.
Linjen började projekteras redan i mars
1897. Hösten 1897 gick
den första sockerbetstransporten till det nybyggda
sockerbruket i Romakloster,
och i september 1898 öppnades linjen för all-
män trafik. I juni 1953 upphörde
den regelbundna trafiken på linjen. Trans-
porter av sockerbetor till Romakloster
samt konservburkar till konservfabri-
ken vid Klintebys fortsatte dock
under ytterligare några år. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stationsfastigheten
uppfördes under
1898.
På fastigheten
vid Tjuls, som areal-
mässigt omfattar
c:a 6 000 kvm, finns
stationshus, matkällare,
uthus/ladu-
gård, gårdspump,
lastkaj samt tydliga
spår efter
järnvägsspårens dragning.
Vidare finns fruktträdgård
med gamla sorter av äpplen och päron.
|
|
|
|
|
Huvudfastigheten
vid Tjuls 1:34 har samma utseende som de övriga statio-
nerna längs linjen
eftersom samma typritning har använts. Man använde sig
av ett vinkelbyggt
modellhus, ganska litet och av enkelt format. De flesta byggdes i trä
med liggande panel i undervåningens ytterväggar och ståen-
de panel i vindsutrymmet,
och detta gäller även för Tjuls 1:34. Fastighe-
ten innehåller
väntsal, som enligt reglementet för 3:e klassens väntsalar
har
stående panel
nertill och den övre
delen av väggen är klädd med brunmå-
lad papp, expedition
samt resterande del som utgjorde stationsförestånda-
rens utrymme i form
av ett litet kök, ytterligare ett rum samt ett förrådsut-
rymme. Golven består
av hyvlade bräder medan i köket finns korkmatta.
Denna fick stationsföreståndaren
själv bekosta, och att detta var en ekono-
misk börda visar
faktum att denna består av ett otroligt stort antal småbitar
som gått åt
för att täcka golvytan.Uppvärmningen skedde med kakelugn,
vedspis samt kamin
på expeditionen, vilken även värmde upp väntsalen.
Dessa finns ännu
bevarade.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Matkällaren
utgöres av ett stenmurat
utrymme och innehåller
plats för för-
varing av alla typer
av livsmedel som
potatis, kött,
konserver och dricka.
Uthuset/ladugårdbyggnaden
inne-
håller de utrymmen
där stationsföre-
ståndaren hade
sina djur i form av en
ko, gris samt några
höns. På ena ga-
veln finns toaletturymmen
i form av tre
separata toaletter
för stationsperso-
nalen samt för
män respektive kvinn-
or. Även till
dessa avträden fanns typ-
ritningar.
|
|
|
|
|
|
|
Lastkajen
är byggd i sten och betong. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fastigheten är
belägen i närheten av en vägövergång och i
äldre tider sva-
rade personalen för
vägens avstängning då tåg nalkades.
|
|
|
|