Till Startsidan

 

Livet på stationen

 
 
 
 

Stationen var inte bara stationsföre-
ståndarens arbetsplats utan utgjorde
också bostad för familjen. Familjerna
var ofta stora och ersättningen låg
varför man ofta hade både ko, gris,
höns och trädgårdsland för att klara
uppehället.

   
  Till Bilder      
  Till Hitta hit      
  Till Tack till.....      
 

Till Kontakt

 

Historik under
järnvägstiden

   
   
   

Fastigheten Tjuls 1:34, belägen i Eskelhem socken, Gotlands län, är en se-
dan järnvägsepokens tid bevarad anhalt eller järnvägsstation längs järnvägs-
linjen Romakloster - Klintehamn. Linjen började projekteras redan i mars
1897. Hösten 1897 gick den första sockerbetstransporten till det nybyggda
sockerbruket i Romakloster, och i september 1898 öppnades linjen för all-
män trafik. I juni 1953 upphörde den regelbundna trafiken på linjen. Trans-
porter av sockerbetor till Romakloster samt konservburkar till konservfabri-
ken vid Klintebys fortsatte dock under ytterligare några år.

 
 

 

 

 

   
       

Stationsfastigheten uppfördes under
1898.

På fastigheten vid Tjuls, som areal-
mässigt omfattar c:a 6 000 kvm, finns
stationshus, matkällare, uthus/ladu-
gård, gårdspump, lastkaj samt tydliga
spår efter järnvägsspårens dragning.
Vidare finns fruktträdgård med gamla sorter av äpplen och päron.

 
     

Huvudfastigheten vid Tjuls 1:34 har samma utseende som de övriga statio-
nerna längs linjen eftersom samma typritning har använts. Man använde sig
av ett vinkelbyggt modellhus, ganska litet och av enkelt format. De flesta byggdes i trä med liggande panel i undervåningens ytterväggar och ståen-
de panel i vindsutrymmet, och detta gäller även för Tjuls 1:34. Fastighe-
ten innehåller väntsal, som enligt reglementet för 3:e klassens väntsalar har
stående panel nertill och den övre delen av väggen är klädd med brunmå-
lad papp, expedition samt resterande del som utgjorde stationsförestånda-
rens utrymme i form av ett litet kök, ytterligare ett rum samt ett förrådsut-
rymme. Golven består av hyvlade bräder medan i köket finns korkmatta.
Denna fick stationsföreståndaren själv bekosta, och att detta var en ekono-
misk börda visar faktum att denna består av ett otroligt stort antal småbitar
som gått åt för att täcka golvytan.Uppvärmningen skedde med kakelugn,
vedspis samt kamin på expeditionen, vilken även värmde upp väntsalen.
Dessa finns ännu bevarade.

 
 
 
 

 

 
     

Matkällaren utgöres av ett stenmurat
utrymme och innehåller plats för för-
varing av alla typer av livsmedel som
potatis, kött, konserver och dricka.

Uthuset/ladugårdbyggnaden inne-
håller de utrymmen där stationsföre-
ståndaren hade sina djur i form av en
ko, gris samt några höns. På ena ga-
veln finns toaletturymmen i form av tre
separata toaletter för stationsperso-
nalen samt för män respektive kvinn-
or. Även till dessa avträden fanns typ-
ritningar.

   
     
Lastkajen är byggd i sten och betong.
 
             
     

Fastigheten är belägen i närheten av en vägövergång och i äldre tider sva-
rade personalen för vägens avstängning då tåg nalkades.